Kulturminnet Skjutbana (gammal)
under Björnhult i F Husjönäss rote
Äldre skjutbana.
Riksantikvarieämbetet-fornsöks beskrivning av objektet: "Skjutbana, bestående av markörvall och 1 grop. Markörvallen är 4x2 m (Ö-V), av kallmurade stenar, intill 15 m h, i Ö mot ett jordfast block. Gropen, direkt N om markörvallen, är 4x1,5 m st, oregelbunden. Man sköt från udden, ca 100 m S härom, över sjön, mot vallen. Från början av 1920-talet." I Fornsök anges att skjutbanan härstammar från början av 1920-talet. Enligt den lokala berättelsen i bygden ska skjutbanan dock vara äldre och snarare ha tillkommit kring sekelskiftet 1900, det vill säga före unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905. Skjutbanan var belägen vid Sandsjönäs, vid Sandörens södra del, och hade en funktion som i viss mån kan jämföras med dagens hemvärn. Den som ansvarade för en skjutbana förutsattes ofta ha militär erfarenhet. På torpet Grönadal bodde Sven Nordenhielm, som varit värvad vid Kronobergs regemente, och han framstod därför som en självklar ansvarig för verksamheten. En lokal källa, nedtecknad på 1970-talet, berättar att Peter Håkansson, som vid sekelskiftet fortfarande var bonde i Björnhult, ofta vistades vid skjutbanan och deltog i skytte. Vid en tävling ska han ha tilldelats första pris. Skjutbanan var även utrustad med en flaggstång, där flaggan hissades vid exempelvis tävlingar. Den flagga som då användes var unionsflaggan, vilken vid denna tid utgjorde symbol för Sverige och Norge. I Björnhults by saknades flaggstång, vilket gjorde att flaggningen vid skjutbanan uppmärksammades särskilt. I samband med unionsupplösningen år 1905 inspekterades skjutbanan av en utsänd kapten, som granskade hur verksamheten bedrevs. Det var Sven Nordenhielm som visade anläggningen och redogjorde för dess funktion. Källa: Muntlig tradition nedtecknad i samband med studier av Björnhults historia: Text: Ingrid Johansson, 2026
