Torpet Hjortatorpet
under Björnhult i F Husjönäss rote
Skylt saknas
Torp och Hjortatorpet.
Torp Enligt agrarhistorisk forskning utvecklades torpbebyggelsen i södra Smålands skogsområden under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Att torpen började antecknas i husförhörslängderna innebar därför inte att de uppstod vid denna tid. Torpen och deras invånare kan ha funnits i ett eller flera decennier innan prästen började föra in dem i kyrkböckerna. Det är först under mitten av 1700-talet som torp börjar föras in under egen rubrik i husförhörslängderna för Björnhult. För Björnhult används då enbart benämningen Torp utan något särskilt namn. Endast ett av torpen under Björnhult – Björnön med tillhörande backstuga (Mjällbacken) – har i källorna fått en särskild uppgift om när det anlades. Det torp som i husförhörslängderna benämns Torp förekommer endast under en begränsad period under 1700-talet (1751–1770) och har senare inte kunnat identifieras i terrängen. I husförhörslängden för 1751–1770 anges att Johan, född 1739, bodde i Torp tillsammans med hustru och två söner. Senare under samma period förekommer för första gången namnet Hjortatorpet i husförhörslängden, där Johan med familj då återfinns. Antingen rör det sig om två skilda torp, eller så har Torp senare fått namnet Hjortatorpet. Johan med familj återfinns från 1751 i Hjortatorpet. Två tolkningar är möjliga: antingen flyttade familjen från Torp till Hjortatorpet, eller så var Torp det torp som senare fick namnet Hjortatorpet. Hjortatorpet Läge Det har länge varit oklart var Hjortatorpet varit beläget. Lokala uppgifter från 1970-talet nämner att ett torp med namnet Hjortatorp har funnits, men att dess exakta läge då inte var känt. I området nära gränsen mot Skåne – den äldre riksgränsen mot Danmark – finns en gränssten med namnet Hjortahall samt ett kärr som kallas Hjortakärr. Detta talar för att Hjortatorpet bör sökas i närheten av dessa namn. I området finns en torpargrund som inte har kunnat identifieras. Sannolikt låg Hjortatorpet på denna plats. Hjortatorpet var i så fall ett utmarkstorp. Namnet Ortnamnsforskningen menar att den mest sannolika tolkningen av torpnamnet är att Hjortatorpet betyder torpet på Hjorts mark. Hjort kan här vara ett äldre personnamn knutet till marken långt före torpbebyggelsen, möjligen med ursprung i ett äldre nyttjande av gränsutmark under Björnhult. Det kan således röra sig om ett äldre ägonamn – Hjort – som levt kvar genom namnet på gränsstenen Hjortahall och först under 1700-talet kommit att användas som torpnamn. Historia Hjortatorpet är det äldsta namngivna torpet under Björnhult. Det är belagt från 1751 och förekommer i källorna fram till 1865. Torpet fanns alltså under mer än hundra år men föll därefter i glömska. Brukare Två släkter var torpare på Hjortatorpet under större delen av torpets existens: familjen Johan Clemensson (1751–1789) och familjen Jöns Nilsson (1789–1830). Måns Jönsson med hustru och en son brukade torpet under en kortare period (1830–1834). Hustrun avled redan 1833. Barn till Jöns Nilsson återtog därefter brukandet av Hjortatorpet (1835–1858) Mellan 1858 och 1862 bodde en familj som inhyses på torpet, men flyttade senare till backstugan Hultatäppet. Under 1800-talets mitt tycks Hjortatorpet successivt ha förlorat sin funktion och användes under de sista åren främst som bostad för inhyses. Därefter återgick marken till Björnhults gård. Brukarlängd (Torp) (belagd i husförhörslängder) 1751–1770 Hushåll (1) Bengt, född 1722 Hustru: Anna, född 1724 Barn D: Martha, född 1745 D: Karin, född 1747 S: Håkan, född 1749 D: Elisabeth, född 1751 (senare under perioden anges även) Daniel, född 1709 Hustru: Parvin, född 1711 Två drängar och två pigor ingick också i hushållet. Kommentar Att personerna Daniel och Parvin förekommer i samma hushåll kan tyda på att de var inhyses eller undantagsboende, alternativt att torpet under en period hade två hushåll samtidigt. Hushåll (2) (senare under perioden) Johan, född 1739 Hustru: Brita, född 1745 Barn S: Johan, född 1765 S: Börje, född 176 Kommentar Den relativt stora hushållsenheten, med flera drängar och pigor, kan tyda på att torpet under denna tid var under uppbyggnad och att röjningsarbete pågick i skogsmarken. Benämningen Torp förekommer därefter inte längre i husförhörslängderna. Brukarlängd (Hjortatorpet) 1770–1789 Familj (1) Torpare: Johan Clemensson, född 1739 Hustru: Britta, född 1745 Barn S: Johan, född 1765 S: Börje, född 1768 (benämns som ”krympling”) D: Sissa, född 1771 D: Pervin, född 1775 S: Bengt, född 1779 S: Johan, född 1781 Kommentar Familjen är under perioden 1751–1770 antecknad som brukare på det oidentifierade Torpet. Johan Clemensson avlider under den senare delen av 1780-talet. 1789–1834 Familj (2) Torpare: Jöns Nilsson, född 1774 Hustru: Sissa Johansdotter, född 1771 Barn D: Karin, född 1798 D: Elin, född 1800 D: Elin Ingegerd (1804–1807) S: Johan, född 1806 D: Sissa (1808–1823) S: Nils, född 1811 D: Maria, född 1815 Inhyses Britta Persdotter (änka efter Johan Clemensson) Barn (Britta och Johans barn) S: Börje (under åren 1811-1820 har Börje varit borta i fyra år, oklart var) D: Sissa S: Bengt (utflyttad 1794) S: Johan med hustru Lisbeth Persdotter, född 1796 samt dotter Karin 1830–1834 Familj (3) Torpare: Måns Johansson, född 1799 Hustru: Sissa Eskilsdotter, född 1805 (död 1833) Barn S: Jonas, född 1830 Kommentar Familjen lämnade torpet efter tre år. 1835–1841 Torpare: Jöns Nilsson Torpare: Nils Jönsson Torpare: Maria Jönsdotter Kommentar: Den tidigare torparen Jöns Nilsson återtar torpet tillsammans med sina barn Nils och Maria. Inhyses Dräng: Börje (son till de första topparna Johan Clemensson och Britta Perdotter). I husförhörslängden benämnd som "krympling" och "kringvandrande". Död 1838. 1841–1846 Torpare: Nils Jönsson (utflyttad 1846 till Johanstorp i Gäddegölshult) Torpare: Maria Jönsdotter (utflyttad 1846 till Johanstorp) Inhyses Jöns Nilsson (1774-1846) Sissa Johansdotter (1771-1845) Sonen Johan Jönsson 1846–1858 Torpare: Johan Jönsson Kommentar: Johan var son till Jöns Nilsson och Sissa Johansdotter. Han benämns i husförhörslängderna som "sjuklig". Johan flyttade från Hjortatorpet den 29 maj 1858, 47 år gammal. 1857–1860 Familj (4) Inhyses Olof Pettersson född 8 oktober 1811 i Jämshög Hustru: Sissa Jönsson, född 15 april 1811 i Mörrum Barn (samtliga födda i Jämshög) D: Elna, född 1841 (inflyttad 1859 som piga på Björnhults gård) D: Hanna, född 1844 (utflyttad till Jämshög 1862) D: Sissa, född 1847 S: Johan, född 1852 Kommentar: Familjen Olof Pettersson flyttade 1857 från torpet Sandsjönäs till Hjortatorpet. Därefter flyttade de omkring 1860 till backstugan Hultatäppet. Husförhörslängden noterar att föräldrarna erhöll fattighjälp för barnen. Därefter bodde ingen längre på Hjortatorpet och marken återgick till Björnhults gård. Kommentar Det var ganska vanligt för äldre torp att en familj stannade länge men för Hjortatorpet är kontinuiteten ovanligt tydlig. Det gör också att torpet verkar inte verkar ha varit ett kortlivat dagsverkstorp utan ett relativt stort torp under Björnhult. Källor Härlunda kyrkoarkiv: Husförhörslängder 1735-1862 Text: Ingrid Johansson
