Byggnaden Långhult 1:19

Långhult 1:19 Ägar- och brukarlängd finns under länken ”Läs mera om…..” längst ner på sidan. Denna gård har genom århundradena ägts och brukats inom en och samma släkt från 1600-talet fram till 1862. Gården var i början en del av Södregården för att senare benämnas även Västregården. Den tidiga historien är alltså samma som för gården Långhult 1:7. De första ägarna till gården under första delen av 1700-talet, som då låg i Långhults by, var Håkan Jonsson och Sissa Clemetsdotter. Deras son Per var den som sedan tog över gården. Hans syster Anna gifte sig med bonden Nils Andersson i Bromåla och blev bonddotter på stamfastigheten i Bromåla. Och hans bror Jöns gifte sig med Martha Götesdotter i Krampamåla. Från 1789 till 1820 ägdes gården på 1/4 mantal av Per Håkanssons son Håkan Persson och hans hustru Kerstin Håkansdotter och därefter gemensamt av sönerna Per och Olof. I samband med Laga skiftet delades den i två gårdar på 1/8 mantal vardera. I protokollet från skiftet står: ”att derintill i Wester belägne åbyggnaderne som för 1/4 mantal gemensamt innehafts och bebos af Olof och Pehr Håkanssöner äro i brukbart stånd och ej behöfva rubbas…”. Det innebar att det inte krävdes att någon skulle flytta ut sin gård från byn Långhult. Detta skedde emellertid något senare och då på eget initiativ. Olof valde att flytta sin gård några hundra metet i västlig riktning.  Denna gård blev emellertid kvar bland de övriga gårdarna i byn. Per Håkansson och hans hustru drev gården under drygt 40 år  och sedan tog barn och barnbarn över fram till 1862 då gården såldes utanför släkten. År 1910 hölls en auktion där Carl Johansson Id sålde gården i två delar. De norra utskiftena om 1/40 mantal såldes till Frans Olof Johansson och det hemmanet benämns idag 1:30 och de södra ägorna 1:19, 1/10 mantal, såldes till smeden Axel Teodor Nyberg. Gården finns inte idag och de södra ägorna tillhör nu en annan gård. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder