Se...">

Byggnaden Spjutaretorps skola

under Spjutaretorp i G Spjutaretorps rote

Skylt saknas

Se skolfoton från Spjutaretorps skola här

 

Spjutaretorps skola

Spjutaretorps skola etablerades som bygdeskola under 1880-talet och kom att fungera som skola för många generationer barn från byarna kring Spjutaretorp. Skolan fick även en viktig roll som social samlingspunkt i bygden.

Under cirka 80 år behöll skolan sin funktion och var en av de sista bygdeskolorna i såväl länet som landet. Den sista examensdagen hölls 1963.

Bild (1) från ca 1924, barnen på bilden är elever i årskurs 3-6 och deras lärare var Axel Henriksson. Foto: Älmhult, kommunarkiv.

Tidiga former av undervisning i socknen

I husförhörslängder från tidigt 1800-tal anges att Elin Eskilsdotter (född 1779) bedrev barnundervisning i sitt hem i Bastekulla, Vashult. Vid sin död 1862 benämns hon som småskollärarinna (se Vashult, Bastekulla, Skolestugan)

I längder från 1861–1880 anges Bengt Eriksson (född 1830), torpare i Ulriksås, som småskollärare. Bengt Eriksson flyttade senare till Björnön i Björnhult. En lokal källa har berättat att Bengt Eriksson, även kallad Veka-Bengten, som ung troligen hade varit värvad till något regemente där han lärt sig läsa och skriva. Den lokala källan berättade att Bengt Erikssons uppdrag som småskollärare var att se till att barn och tjänstefolk i byarna Björnhult, Ulriksmåla, Gäddegölshult och kanske några fler fick möjlighet att lära sig läsa och skriva.

Efter folkskolereformen 1842 skulle alla barn erbjudas undervisning, men genomförandet tog lång tid på landsbygden, bland annat på grund av lärarbrist.

I Häradsbäck etablerades organiserad undervisning 1848 då Jonas Olsson (född 1819), organist och folkskollärare, flyttade in i skolhuset. Lärartjänsten kombinerades med kyrklig tjänst och innefattade även vaccination mot smittkoppor.

Spjutaretorps skola – tillkomst och utveckling

Spjutaretorps skola nämns i ett kyrkorådsprotokoll 1862 i samband med takläggning. Själva skolbyggnaden uppges enligt senare uppgift vara uppförd omkring 1875. Det finns uppgifter på att undervisning kan ha bedrivits i lärarbostaden innan en fullständig skolbyggnad uppfördes vilket innebar att bostadsdelen byggdes samman med en skolbyggnad.

När skolan lades ned 1963 uppgavs att den samtidigt firade ett 80-årsjubileum, vilket antyder en etablering omkring 1883, men detta har inte kunnat verifieras i källmaterialet.

Undervisningsformer och skolvardag

Fram till 1935 bedrevs undervisningen som växelundervisning (halvtidsläsning). Det innebar exempelvis:

Barnen gick i regel sju år i halvtidsskola, med möjlighet till fortsättningsskola (tre veckor).

Efter 1935 övergick skolan till B:3-form, där årskurserna 1–6 undervisades tillsammans i olika kombinationer. Nybörjare antogs vartannat år.

Undervisningen omfattade bland annat:

Ämnen som gymnastik och trädgårdsskötsel förekom i varierande grad. Textilslöjd för flickor infördes först under 1950-talet. Träslöjd för pojkarna förekom inte.

Skolmiljö

Examenskataloger

Examenskatalogen var ett dokument som utfärdades vid terminsslut. Katalogerna anger bland annat elevernas namn och vilka ämnen de fick betyg i, vilka elever som flyttades upp till folkskolan samt vilka premier som delades ut från Sjögrenska fonden (25-öringar, kartböcker eller Nya testamentet) Katalogen undertecknades med datum och lärarens namn.

Brunnskar och skolbänkar

Ett särskilt uppmärksammat inslag var det brunnskar som byggdes omkring 1902 av August Svensson i Husjönäs på uppdrag av skolmyndigheten i Härlunda församling. Ett liknande kar finns vid sockenstugan i Häradsbäck. Konstruktionen beskrivs av journalisten Sture Stamme som ovanlig och säregen.

Det var också August Svensson som fick förtroendet att tillverka nya skolbänkar till alla Härlundas skolor. Det var vid sekelskiftet som de gamla långbänkarna byttes ut till nya fina bänkar.

Folkskollärare Elsa Johansson

Bild (2): Smålandspostens annons 24 april 1924.

Skolrådet i Härlunda annonserar i april 1924 efter folkskollärare till Spjutaretorps skola. Annonsen var införd dels i Lärartidningen dels i Smålandsposten.

År 1925 fick skolan en ny lärare, Elsa Johansson. En nyexaminerad folkskollärarinna från Göteborgs folkskollärarseminarium. Hon hade fått det tillfälliga vikariatet som annonserats för höstterminen 1924, men kom att stanna som lärare i 38 år, tills skolan lades ner. Då hade hon två är kvar till pension. Hon intervjuades sista skoldagen 1963 och på frågan om varför storstadsflickan stannat så länge där ute i skogen svarade hon:

Ja, det blev väl bara så. Någonstans måste en människa slå rot och vara. Bygden behövde henne och så småningom lärde hon sig tycka om det tysta suset från granarna. Så gick åren, hennes första elever växte upp, gifte sig och kom så småningom med egna barn, som skulle skrivas in i skolan. På det viset vävdes storstadsflickan in i bybornas liv, delade deras sorger och glädjeämnen och blev slutligen en av dem.

Spjutaretorps folkskola upphörde 1963 men Elsa Johansson fortsatte sitt lärararbete några år på skolan i Ryd. Under de här åren bodde hon kvar i Skolhuset i Spjutaretorp därefter återvände hon till Göteborg och 1992 firade hon sin 90-årsdag.

Bild (3): Elsa Johansson med en av alla sina skolklasser, 1950.

Boende i skolhuset och lärare

1873–1880

Ingen känd undervisning.

Inhyses:

Carin Håkansdotter (född 1823)

Barn: August (1856), Sofie (1862), Gustaf (1865)

Detta är första gången skolhuset förekommer i husförhörslängder. Ingen lärare är noterad.

1880–1892

Uppgifter saknas om boende och lärare, trots att undervisning enligt lokala källor förekom.

1892–1918

Perioden präglas av korta anställningar och brist på kontinuitet. Uppgifter bygger delvis på examenskataloger delvis på folkbokföring. In- och utflyttningsböcker ger i princip inga svar.

1892–1893

Småskollärarinna Erna Karlsson Ahlgren, född 3 juni 1870 i Hedeslöf (inflyttad från Växjö 9 april 1892, utflyttad till Bergunda 6 februari 1883)

Inhyses:

Sigmild Jonasson, född 1858 i Härlunda, inflyttad 1888

Barn: Hilding (oäkta), född 1888

Piga: Kristina Jonasdotter, född 1870 i Härlunda, inflyttad 1889

1894–1895

Lärarinna Dorotea Lag, född 19 juli 1874 i Väckelsång (inflyttad 10 februari1894, utflyttad till Hedeslöf 25 februar 1895)

1896-1897

Uppgifter saknas

1897–1906

Lärarinna Matilda Andersson

I församlingsbok 1900-1908, finns inga personer angivna under Skolhuset, sidan är blank. Smålandsposten skriver den 19 september 1897 om en gåva till lärarinnan Mathilda Andersson i Spjutaretorp. Sockenborna hade skänkt en kaffeservis i nysilver och en spegel.

Examenskataloger visar att hon undertecknade examenskataloger 1897 och 1906 vilket visar att hon sannolikt under nio år arbetade som lärarinna men det är inte känt om hon bodde i lärarbostaden. Personuppgifter saknas.

1902: även Anna Abrahamsson (examenskatalogen från den 4 december 1902 visar att Anna Abrahamsson undertecknat den, övriga uppgifter om Anna Abrahamsson saknas)

1903-1906

Stängda skolor

Smålandsposten informerade onsdagen den 2 september 1903 om att ”De epidemiska sjukdomarna, difteri har utbrutit inom Härlunda socken der många barn äro angripna af sjukdomen. Skolorna har med anledning av detta blivit inställda”.

Det finns ytterligare en information i Smålandsposten från 1906 att skolorna nu har öppnats sedan de länge varit stängda på grund av epidemiska sjukdomar.

Det är tre år mellan dessa informationer och det är ej klarlagt om det finns ett samband mellan uppgifterna.

1906–1909

Småskollärarinna Susanna Håkansson (småskollärare i Hårdahults skola 1931-1943)

1909-1911

Uppgifter saknas

1912

Lärarinna Hulda Katarina Johansson, född 1888 i Skatelöf (inflyttad 28 juni 1912, utflyttad 23 november 1912 till Västra Thorsås)

1913

Lärarinna Ida Theolina Magnusson född 1888 i Matteröd, Hässleholm (inflyttad 31 december 1912, utflyttad 29 december 1913 till Matteröd).

Lärarinna Anna Dahl (personuppgifter saknas, Anna Dahl signerade examenskatalog den 3 december 1913).

Bild (4) från omkring 1913. Lärarinna Anna Dahl med ett trettiotal elever.

Foto: Älmhult, kommunarkiv.

1914–1916

Småskollärarinna Magdalena (Magda) Thulin, född 1893 i Ronneby (inflyttad 30 december 1914, utflyttad till Ronneby 18 februari 1916)

1916

Lärarinna Helga Persson (personuppgifter saknas. Helga Persson signerade examenskatalog 16 juni 1916)

1917 (vårtermin)

Komminister Anders Urzander, (1859-1823)

Anders Urzander har undertecknat examenskatalogen för våren 1917. Han var präst i Härlunda kyrka och hans dotter Ester Urzander var lärare i Häradsbäck</p>

Bild (5) är från vt 1917 och lärare är komminister Anders Urzander från Häradsbäck.

1917–1918

Vikarierande lärarinna Karin Lindholm (personuppgifter saknas, Karin Lindholm har undertecknat dagbok med examenskatalog för läsåret från 16 juli 1917 till 12 juni 1918)

1918–1923

Folkskollärare Erik Olsson Lagerqwist, född 1855 i Jämshög (inflyttad 20 november 1918 från Torsås, utflyttad 13 juli 1923 till Asarum)

Hustru: Karolina Lagergren, född 1857 i Jämshög

Barn:

D: Hanna Emilia, född 1893 i Kyrkhult, utflyttad till Malmö 1919

S: Elof Herman, född 1894 Jämshög, utflyttad till Wirserum 1919

D: Rut Ingeborg, född 1996 Jämshög, utflyttad till Stockholm 1920

D: Olga Elise, född 1897 i Jämshög, utflyttad till Sundbyberg 1922

D: Thekla Antonia, född 1898 Jämshög, utflyttad till Asarum 1923

Fosterdotter Tyra Ulrika Gunborg Lagerqwist, född 1913 i Norrköping, inflyttad 1920, utflyttad till Sundbyberg 1922

Samtliga barn var vid inflyttningen vuxna i ålder mellan 20 år och 25 år. Sonen anges som cykelreparatör. De två äldsta flyttar ut redan året efter och de två följande 1920 respektive 1922.

1922–1925

Vikarierande folkskollärare, agronom Axel Sigurd Henriksson, född 1897 i Stenbrohult

(inflyttad 27 december 1922, 25 år gammal, utflyttad 18 september 1925, till Stenbrohult)

Axel Henriksson hade året före vikarierat som lärare i Häradsbäck skola.

Axel Henriksson deltog i den lokala debatten genom bland annat en utsaga i Smålandsposten 6 mars 1924 som berörde det överklagade kommunalnämndsvalet i Härlunda. Axel är hård i sin kritik mot nämndens ordförande och ställer sig bakom den grupp som överklagat kommunalnämndsvalet. En Härlundabo svarar honom i en insändare. ”Ni, hr Henriksson, som skall vara barnuppfostrare, försök i stället att ställa till lugn och ordning i församlingen, ty det är Eder plikt och moraliska skyldighet. För övrigt passar det bättre, att en person i häradshövdingens ålder skriver i tidningen angående hans förflutna. Ni, herr Henriksson som endast vistats i församlingen något över 1 år och är nätt och jämt röstberättigad i denna församling …”.

Bild (6) från omkring 1924. Lärare Axel Henriksson.

1925–1963 (därefter till ca 1966)

Folkskollärarinna Elsa* Maria Johansson

Elsa Johansson tjänstgjorde i 38 år och blev den mest långvariga läraren vid skolan. Efter skolans nedläggning fortsatte hon undervisa i Ryd under några år.

1950-tal–1963 (kompletterande undervisning)

Lärare i textilslöjd Ingrid Svensson, från Lindön

Bild (7): Slöjdgruppen med lärare Ingrid Svensson, 1950-tal.

Kommentar

Spjutaretorps skolas utveckling speglar i stora drag den långsamma implementeringen av Folkskolereformen 1842 på den småländska landsbygden. Även om reformen föreskrev organiserad undervisning för alla barn, visar källmaterialet att det dröjde flera decennier innan en stabil och kontinuerlig skolorganisation etablerades i området.

För tiden före 1890-talet är källorna fragmentariska. Kyrkböckerna ger begränsad information om lärare och examenskataloger eller motsvarande saknas. Kyrkorådsprotokoll och skolrådsprotokoll ger också fragmentarisk information. Undervisning har sannolikt bedrivits, men den är bristfälligt dokumenterad.

Perioden cirka 1892–1918 kännetecknas av hög omsättning på lärartjänsterna och korta anställningar. Uppgifter från examenskataloger visar att undervisningen varit mer eller mindre kontinuerlig, men personalomsättningen tyder på begränsade möjligheter att upprätthålla en stabil skolmiljö.

Från 1918 inträder en mer stabil fas, med längre lärartjänster och tydligare organisatorisk struktur. Denna utveckling kulminerar under perioden 1925–1963, då en och samma lärare, Elsa Johansson, tjänstgör under nära fyra decennier. Denna kontinuitet framstår som avgörande för skolans funktion och förankring i bygden.

Sammanfattningsvis visar materialet att Spjutaretorps skola utvecklades från en initialt svagt organiserad undervisningsmiljö till en stabil bygdeskola först under 1900-talets första hälft.

Källor

Arkiv:

Älmhults kommunarkiv (examenskataloger, skolfotografier, lokala nedskrivna källor).

Härlunda kyrkoarkiv (husförhörslängder, församlingsböcker, in- och utflyttningsböcker).

Skolrådsprotokoll.

Kyrkorådsprotokoll.

Tryckta källor:

Smålandsposten (flera nummer 1881–1931).

Stamme Sture (1963): Sista examensdagen i Spjutaretorps skola. Årsskrift. Almundsryds hembygdsförening.

Otryckta källor:

Johansson, Klara (2000): Liv och dikt i en småländsk by. Krönika om en by och dess människor. En lokalhistoriska skildring som också speglar några skeenden i den svenska 1900-talshistorien. Specialarbete, Rudbecksskolan, Örebro.

Bild 1-9: Älmhults kommunarkiv och familjearkiv IJ samt skolfoton, https://harlundahembygd.se

Text: Ingrid Johansson, 2026.

Bild (8) är från november 1945 då Elsa Johansson uppvaktades av socknen för sin ”tjugoåriga lärargärning”. Foto: Älmhult kommunarkiv.

Bild (9): Sista skoldagen juni 1963. Elsa Johansson tillsammans med första och sista eleven Madia Johansson och Marta Svensson, Spjutaretorp.