Byggnaden Långhult 5/48 mtl
under Långhult i B Långhults rote
Långhult 5/48 mtl (C)
Ägar- och brukarlängd finns under länken ”Läs mera om…..” längst ner på sidan. Denna gård har en verkligt lång historia och var ursprungligen en del av den gård om 1 mantal som fanns i mitten av 1600-talet i byn Långhult. Denna gård upphörde emellertid 1927 när ägaren köpte Långhult 1:38 och då införlivade ägorna i nordväst med sin nya gård. Enligt Jordeboken 1695 var det ett Skattehemman och Johans (Olofsson) namn nämns här och räntan är både pengar, dagsverken, årliga hästar och kungshästar (se text ur JB 1695 nedan). Denna skatt betalades alltså till kronan/staten. Dagsverkespenningar kunde omvandlas till kontant ersättning under 16- och 1700-talen. När det gäller hästarna var det s.k. fodernötsersättningar, en ersättning/skatt till kronan för en tidigare skyldighet att ta emot kungens och högre tjänstemäns hästar till utfodring. De första brukarna av gården som finns i källorna är bonden Johan Olofsson med hustrun Kerstin. Johan bör ha varit född 1633 eftersom han var 88 år vid sin död 1721 enligt Dödboken (se nedan). Det blev sedan deras son Sune Johansson (ca 1677-1750) som tillsammans med hustru Elin Nilsdotter från Knihult tog över gården. De brukade den under lång tid och i mantalslängden 1746 står det att Sune Johansson, 69 år, ”fattig”. I Husförhörslängden A1:2 (1729-1735) kallas gården Västregården och ägs tillsammans med Nils Johansson och hans hustru Ingjerd. Sonen Olof Sunesson står tillsammans med Erengisle Nilsson som gemensam ägare av Norregården (tidigare Västregården) vid en ägouppdelning 1744. Se den vackra kartan nedan om hur de nära ägorna delas upp emellan Norregården och Södregården. Systern till Olof Sunesson, Ingeborg Sunesdotter, gifter sig 1757 med Hans Jöransson från Almundsryd. De blir nästa par att bruka denna Långhultsgård. Hans far var Göran Hansson som först bodde i Qvarnhult, Almundsryd för att senare flytta till Brämhult i Stenbrohult där han var kolare vid Diö bruk. Hans moder var Margareta Sunesdotter, som var född i Qvarnhult och alltså inte släkt med Sunessöner och Sunesdöttrar i Långhult. Hans Jöransson och Ingeborg Sunesdotter brukar gården i drygt tjugo år fram till 1774, då Per Johansson från Torbjörnahult tar över. Hans och Ingeborgs son Mathis (1757-1823) blir mjölnare i Häradsbäck och bor i Kvarnatorpet. Deras dotter Elin lever tillsammans med soldaten Bengt Grahn i Långhults soldattorp. Gården om 1/4 mantal är placerad tillsammans med övriga gårdar i byn Långhult fram till år 1851 då den delas i två gårdar om vardera 1/8 mantal. I samband med laga skiftet flyttas då Långhult 1:38 i nordostlig riktning till den plats den har idag. Denna gård blir däremot kvar på sin plats i byn. Ägorna till gården (C) framgår av den karta som beskriver det laga skiftet. Den kartan finner du under byn Långhult i menyn till höger. Håkan Haraldsson driver gården från 1874 till 1913 tillsammans med hustrun Sissa Svensdotter. Flera av deras barn åker till Amerika, några stannar för gott men andra återvänder till hembygden. Sonen Johan Alfred Håkansson/Wickström köper Långhult 1:36 och blir bonde där. Under Håkan Haraldssons tid (1905) säljes också en del av marken 1/48 mtl som låg i väster mot gränsen till Torbjörnahult. Det såldes till Sven Olsson och hans hustru Bengta Olsson som flyttar från Bromåla 1:9. Även undantagsstället "Hvenen", som tidigare kallats torpet Ween, ingick förutom ägorna i köpet enligt köpebrevet. Gården upphör på detta ställe när Ernst Albert Johansson 1927 köper Långhult 1:38. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder 
