Bromålas historia

I den första mantalslängden för Härlunda 1642 framgår att det var bonden Anders...">

Gården Bromåla

under C Slätthults rote

Bromålas historia

I den första mantalslängden för Härlunda 1642 framgår att det var bonden Anders med hustrun Ingier (Ingierd) som bodde och brukade ett hemman i Bromåla. Detta var stamfastigheten i Bromåla, ett halvt mantal, med sina ägor runt dagens hela Bromåla. Gården brukades av Anders och Inger tillsammans med drängar och pigor fram till 1688.

Redan i Jordeboken 1631 framgår att det fanns fem frälsehemman i Härlunda: Vashult, Siggaboda, Torbjörnahult, Amundshylte och Bromåla (se utdrag nedan ur mantalslängden 1673). Resten av gårdarna var Kronohemman eller skattefria gårdar. De frälsehemman som fanns här hade en form där bönderna hade äganderätt till marken medan en adelsperson hade rätt till räntan, så kallade skattefrälse. De påminde om skattehemman med den skillnaden att räntan inte betalades till kronan utan till en adelsfamilj som hade fått skatterätten av kronan.

Stamfastigheten Bromåla delades till två gårdar i mitten av 1700-talet som framgår av mantalslängden nedan. De två familjer som drev gårdarna då var Nils Andersson och Anna Håkansson och deras dotter Bengta Nilsdotter och mågen Anders Svensson.

Till stamfastigheten i Bromåla hörde så småningom två torp, Dalanshult och Dalansryd som låg i närheten av de platser där Bromåla 1:4 och Bromåla 1:10 ligger idag. Dalanshult finns geografiskt placerad på skifteskartan vid storskiftet 1815 (vid 319 på kartan precis vid gränsen till Långhults och Torbjörnahults ägor). Dalanshult var bebott från år 1779 fram till 1862 då torpet brukades till gården Bromåla 1:4. Till Dalansryd flyttade de första personerna först 1821.

Vid laga skiftet 1855-1857 fanns i Bromåla tre gårdar, ”i ett hemman 1/4 oförmedlat mantal Krono Skatte”, som bildade en liten by runt stamfastigheten. Vid skiftet fick bonden Per Jonsson 1/8 mantal ( Bromåla 1:2) ”som innehaver de bäste byggnaderna qvarbo på tomterna” medan Lars Jönsson 1/16 mantal (Bromåla 1:3) och Swen Svensson 1/16 mantal (Bromåla 1:4) som är ”innehavare af sämste åbyggnaderne utflytta från gamla tomterna med alla deras hus och vartill tjänligt platser finnes på envist ställe i gärdet”. Alla tre bönderna fick nu sammanhängande skiften som framgår av skifteskartan från 1856 nedan och vid midsommartiden 1857 hade flyttningen av de två gårdarna fullbordats. Det 60 sidor långa protokollet från laga skiftet är ett mycket intressant dokument. Här kan man i detalj ta del av beskrivningar och värderingar av all mark och skog samt hur de tre bönderna till sist blev överens om hur markerna skulle delas upp.

Omkring år 1750 bodde i Bromåla endast två familjer med barn och en dräng och två pigor. I början av 1800-talet utökades antalet invånare till ca 30 stycken, boende vid de två gårdarna och i torpen Dalanshult och Dalansryd. Cirka år 1850 hade antalet invånare i Bromåla ytterligare utökats till ett 50-tal, nu boende i de tre gårdarna, samt i torpen Karlsnäs, Dalanshult och Dalansryd och i backstugorna Törnaholm och Jonstorp. Längre fram befolkades även backstugan Dalhemmet, på gränsen mot Knoxhult och backstugan Grönaslätt vars geografiska läge ännu ej kunnat fastställas.

Vilka som bott och verkat i backstugan Grönaslätt framgår under ”Läs mera om”. Om någon känner till något om denna backstuga, så hör av er till redaktören för Slätthults rote.

Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder