Backstugan Osbacken
under Långhult i B Långhults rote
Här har legat en backstuga vars geografiska plats vi ännu inte är helt säkra på. Backstugan nämns med namn första gången i husförhörslängden 1881-1893. Det som talar för att det geografiska läget är backstugan Osbacken är, att det i handlingarna vid en ägodelning 1885, så kallas platsen ”Oslyckan” vid flera tillfällen. Dessutom finns backstugan i kyrkoböckerna i anslutning till närliggande backstugor i husförhörslängden. Uppgifter frånRiksantikvarieämbetet: Torplämning, bestående av en husgrund av typen backstuga. Den är rektangulär , 3,5x2,5 m (N-S), med intill 1 m h väggar , delvis av kallmurad sten. Ö långsidan öppen . Ingrävd i Ö-sluttning av kulle . Bild nedan på lämningen från 2018. Dessutom finns bild från 2024. År 1859 kom Erik Jonasson med hustrun Elin Lindström hit. Vi kan inte hitta backstugan tidigare så troligtvis var detta de första som bodde här. Han kom närmast från Ellagölshult där han tjänstgjort som dräng men sadlade nu om och försörjde sig som skomakare. I husf.l. 1856-1860 står det krympling, vilket kan förklara ett mer passande yrkesval än det mer fysiskt ansträngande arbetet som dräng. Hans hustru är barnfödd i Västra Torsås. Paret får inga barn och prästen skriver på flera ställen ”fattig”. År 1884 försvinner paret från Osbacken och blir omnämnda i kyrkoboken över obefintliga. Elin dyker sedan upp i Stenbrohult, lämnar in till domkapitlet en ansökan om att skilja sig från Erik och flyttar 1889 till Pjätteryd. 1898 avlider Erik men det står inte var han befinner sig. I backstugan bor under åren flera änkor med barn. Som änka fanns ofta dåliga möjligheter till försörjning. Man ser ofta att de i sitt sökande efter något bättre flyttar runt mellan backstugorna i socknen. Efter år 1894 bor inga i backstugan Osbacken. Källa: RAÄ-fornsök. Om någon har uppgifter om denna backstuga ber vi er höra av er till en redaktör för Långhults rote (se kontakter).
