Gården Långhult

BYN LÅNGHULT

Alla hus har en historia från tiden det byggdes. Många familjer har bott där, ofta i generationer och ibland över flera århundraden. Där har människor fötts och dött. Barn har vuxit upp och blivit vuxna. Vissa har drabbats av sjukdom och många har levt i fattigdom. Men också trivts i sitt hus och varit lyckliga. Ett hus historia är nära förbundet med människornas historia. Och en enda gård – det var startpunkten för byn Långhult.

Långhult är ett långsmalt område som sträcker sig från sjön Femlingen i norr och drygt fyra kilometer söderut till Bromåla. I öster gränsar det till Torbjörnahult och i väster till Häradsbäck och Knoxhult.

I mantalslängden 1642 finns det upptaget en gård i Långhult som brukas av Jöns med hustru Britta och Nils med sin hustru Karin. Gården är ett skattehemman på 1 mantal. Efter några år dör Jöns och Nils verkar då ta över gården. I slutet av 1600-talet är det bonden Johan Olofsson med änkan Anna som driver gården.

Cirka 100 år senare består Långhults by av fyra gårdar om vardera 1/4 mantal (Mantalslängden 1747 nedan). Dessa ägs och brukas av bönderna Sune Johansson f. 1677, Erengisle Nilsson f. 1709, Nils Nilsson f. 1706 och Pehr Håkansson f.1716.

År 1770 är Per Håkansson, Jon Sunesson ägare till Långhults Södergårdar och Engisle Nilsson och Hans Jöransson till Långhults Norragårdar. Alla gårdarna är på 1/4 mantal. Se mantalslängd nedan.

Vid storskiftet 1815 fanns följande ägare av Långhults Krono Skatte gård om 1 mantal: Jon Bengtsson, Kerstin Håkansson, Jon Carlsson d.ä., Sven Gummesson, Olof Olofsson och Jon Carlsson d.y. Se karta från storskiftet 1815 nedan.

Vid laga skiftet 1853 fanns det 6 gårdar (se nedan). Två av gårdarna hade då delats, så det fanns nu två gårdar om 1/4 mantal och fyra gårdar om vardera 1/8 mantal. På kartan nedan från laga skiftet kan man se vilka ägor som tillhörde respektive gård. Håkan Bengtsson (A), Jon Persson (B), Håkan Persson (C), Jon Jönsson (D), Pehr Håkansson (E), och Olof Håkansson (F). Det nya soldattorpets ägor är område G.

Idag finns endast tre gårdar kvar i det som från början var Långhults by. Några gårdar har flyttats till annan plats och några har helt enkelt upphört.  Ägorna har också under århundradena förändrats, sålts och skiftats, vilket innebär att det inte är helt enkelt att få full vetskap om detaljerna i de olika gårdarnas historia.

Till respektive gård finns en ägarlängd. I den finns emellertid inte alla personer som fanns på gården medtagna. På gården bodde naturligtvis även pigor och drängar liksom olika inhysespersoner. Vanligt var också undantag, exampelvis att änkor, ibland också utan släktband, fick bo kvar på stället tills de dog.

Långhult har också haft ett stort antal torp och backstugor runt om i hela Långhult. Gränsen mellan torp och backstuga är inte helt klar. Torpet är ett mindre hus med odlingsbar mark som ägdes och tillhörde en gård där torparen ålades göra dagsverken och andra sysslor som reglerades i ett torparkontrakt. Backstugan kallas backstuga för att den stod på bar backe, alltså utan egen mark. Ibland kallades backstugorna för jordstuga, jordkula eller jordkoja och de kunde ha olika planlösningar.

Har du synpunkter, hittat felaktigheter eller vill få kompletteringar gjorda ombeds du kontakta rotens redaktör. Skulle också vara roligt att få in fler bilder från de olika ställena och på personer som bott här. E-post och telefonnummer hittar du under kontakter.

Text: Sverker Svensson, 2024.

Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder