Torpet Liljeholmen (Palma-Håkans)
under Allamåla (Utskift) i B Långhults rote
Ingen skylt Torpet Liljeholmen och dess ägor framgår vid bokstaven C på kartan från Laga Skiftet 1845. Se karta och protokoll nedan. Torpet kallas även Palma-Håkans eller Palmalogen eftersom det anordnades dans där på 1920-talet. Håkan Palm var en mångkunnig man, torpare, skomakare och skollärare men också författare. År 1848 började han skriva boken "Lefvnads Beskrifvning Eller Håkan Palms Oroliga Middags vila". Mera om boken nedan. Riksantikvarieämbetets beskrivning av lämningarna: "Torplämning, 125 x 100 m (N-S), bestående av 1 boningshusgrund. Boningshusgrunden är 10x6 m (NV-SÖ) med intill 1 m h kallmurade väggrester. I NV är ett ca 3 m br parti som sannolikt utgjort någon slags ekonomibyggnadsdel. I SÖ delen är en kallmurad välvd jordkällare under boningshusgrunden, ca 4x3 m (NNÖ-SSV), med öppning mot SV. I SV delen av grunden är även en källargrop, närmast rund, 1,5 m diam, igenfylld. Ett antal torpröse och stenmurar finns dessutom i området." Platsen där torpet låg är mycket vacker med ett öppet landskap med gammal ängsark och lövskog och kaströsen och stengärdsgårdar. Ingången till jordkällaren under boningshusgrunden med sitt valv är också vacker och håller fortfarande uppe ingången. Se bilder nedan. De första som flyttade in 1838 på torpet Liljeholmen var Håkan Christoffersson Palm och Britta Gummesdotter. De kom ifrån torpet med samma namn (Liljeholmen) i Gemöns utskifte. Han var ursprungligen en båtsmansson, född i Gillesnäs i Jämshög och hon var barnfödd i Ryssby. Håkan hade varit gift tidigare i Östra Broby med Malena Olasdotter och tillsammans med henne fått en dotter Kjerstina 1819. Håkan och Britta blir inhyses när Sune Bengtsson och Britta Stina Månsdotter 1846 flyttar in. Sune kommer då ifrån Änganäs i Låkhults utskift i Vashult och Britta Stinas moster är Britta Gummesdotter. De kommer att bo här fram till 1863 då de flyttar till torpet Bockaberg i Allamåla med sina barn Bengt och Bengta. Britta dör samma år på torpet Liljeholmen och hennes man Håkan dör tre år senare. År 1867 kommer en ny familj till torpet, Per Månsson med hustrun Bengta Persdotter och deras fem barn. Dessvärre dör Per redan året efter så Bengta bor kvar som änka med sina barn till 1877. Boken om "Håkan Palms oroliga middagsvila" är en minnesteckning av ett liv från barndom och ungdomsår till en vuxen man och en beskrivning av en bygd och människors liv i det tidiga 1800-talet. Boken är handskriven i ett exemplar som förvaras i Härlunda församlings arkiv, men genom bla Marianna Agetorps och Gunnar Svensson hängivna arbete och flera andra som stött projektet finns idag en bok utgiven med fyra avdelningarna som Håkan skrev och med intressanta för- och efterord som sätter in texten i ett sammanhang. Håkan Palm var en självlärd man och som Marianna Agetorp skriver är Palma-Håkan och ena sidan, "enligt folkminnet i bygden, en trollkarl, undergörare och klok gubbe som kan allt ifrån att bota människor och djur, till att uppväcka döingar. Den andra bilden, som boken ger, visar fram en mycket from, prövad man i våra bygder, som försöker leva ett stilla, enkelt och gudfruktigt liv." Om du vill lära känna denna mångsidiga man och lära mer om bygden uppmanas. du att läsa boken "Lefvnads Beskrifvning Eller Håkan Palms Oroliga Middags vila". 
Såg Håkan Palm månne ut som på bilden? Bilden finns på omslaget till Johan Nilssons bok "Bygdeoriginal och Folkminnen". I boken kan man också ta del av några sällsamma historier som berättats om "Palma-Håkan". Se nedan. De sista som bor i torpet Liljeholmen är Bengta Persdotter och hennes barn. De flyttar härifrån 1877 till torpet Asplund. Det står då i husförhörslängden om Liljeholmen: "Inget hus. Bör alldeles borttagas" och längre ner "Undantagshusen kvarstå". Till undantaget flyttar året efter Peter Johan Johansson Lilja med hustrun Hanna Palm ( ej släkt med "Palma-Håkan") med sina två söner. År 1833 emigrerar familjen till Amerika och efter detta är det inga som bor på Liljeholmen. Text: Sverker Svensson, 2025 Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Fornsök, "Håkan Palms orolig middagsvila 1848", Marianna Agetorp, 2001,"Bygdeoriginal och Folkminnen", Johan Nilsson 1991.
