Kulturminnet Tjärdal

Beskrivning från Riksantikvarieämbetet: Område med skogsbrukslämningar, c:a 35 x 15m, bestående av 1 tjärränna och en lerklinad grop. Tjärrännan är 10m lång och 1,5-2m bred, avsmalnande i ändarna och 0,7m djup. I östra änden är en uppmurad bröstning, 0,2m hög och c:a 1m bred. Öster om denna är en uppsamlingsgrop, c:a 1m stor och 0,6m djup. Den lerklinade gropen, belägen 4m söder om rännans bröstning är rund 1,2m i diam och 0,5m djup. Sidorna är kallmurade och lerklinade. Inte så långt ifrån backstugan några hundra meter österut ligger denna tjärdal. Tjärdalen byggdes oftast i en sluttning för att få en naturlig lutning. I botten la man stenar och lera, så att tjäran skulle rinna till tjärdalens lägsta punkt. Se bild. Gamla tallstubbar användes oftast som ved i tjärdalen. För att täta tjärdalen lades sedan torv och jord på. När allt var klart tändes tjärdalen på. Det var viktigt att det inte brann i tjärdalen utan det skulle bara glöda. När tjärdalen blivit tillräckligt varm börjades tjäran att pressas ut ur veden och rann ner i en ränna och samlades längst ner upp i en tunna. Processen tog några dagar och kvar fanns då bara träkol som också kunde användas. Några meter från tjärrännan ligger en stensatt grupp som användes till beckframställning. Se bild nedan. Detta gjordes genom att koka bort vatten från tjäran. På så sätt fick man ett mera trögflytande beck som kunde användas till tätning av tunnor, båtskrev mm. Källa: RAÄ-fornsök och Naturkartan.