Gården Torbjörnahult

Arbete pågår med att beskriva gårdar, torp och backstugor och de människor som levt och verkat i Torbjörnahult. Texter med mera läggs in efterhand. Har du kunskap om de olika husen eller intressanta historier om de som bodde där och deras verksamhet i bygden får du gärna höra av dig. Se kontakter i menyn.

I Torbjörnahult fanns ursprungligen en gård med anor bakåt till 1500-talet med namnet Hålliehult eller Hälgehult och som låg på en tomt norr om där byn låg i slutet av 1600-talet. Enligt karta med beskrivning från 1698 har ödegården Hålliehult legat där och beskrivs enligt följande: ”..varandes ingen som weth när där någon stuga stådt, dock synes till rudera ett ungröör..” I flera mantalslängder från 1695 och framåt står Kronogården Hälgehult, 1/4 mantal, upptagen som en gård som är öde. Se karta och utdrag ur mantalslängd från 1695 nedan.

På en en detaljerad och vackert handritad karta från 1697 (se nedan) beskrivs två gårdars ägor, ett Fräsehemman och ett Kronohemman. Här finns alltså nu två gårdar med mangårdsbyggnaderna helt intill varandra, en Östregård om 1/2 mantal och en Vestregård om 1/2 mantal.

Dessa gårdars tidiga gemensamma historia beskrivs närmare under ”Bytomter för två gårdar” och dess senare historia under respektive gård.

Västregården var ju en frälsegård och bonden/bönderna här var så kallade skattefrälsebönder, som ägde sin jord men skatter och avgifter betalades till frälsepersonen som annars hade gått till Kronan. Några ”kända” adelspersoner som var knutna till Torbjörnahults Västergård var Jöns Gyllensparre, Bengt Rosenbielke, Maria Hägerstierna och Magdalena Christina von der Noth.

I Härlunda socken har inte funnits någon herrgård men under 1600-talet tillhörde hela socknen friherreskapet ”Herlunda” eller ”Herrelund”. Friherreskapet omfattade även Skatelöv och Västra Torsås socknar ”med alla där befintliga, ej åt andra donerade eller sålda skatte- och kronohemman”. År 1661 omfattade friherreskapet inte mindre än 122 hemman inom dessa socknar. Det finns olika uppgifter om hur friherreskapet kom till. En vanlig beskrivning är att det skulle blivit tilldelat Karl IX:s utomäktenskaplige son, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, i utbyte mot Bergkvara gods. Han skulle sedan 1650 ha lämnat över friherreskapet till sin hustrus systerson Riksrådet Seved Bååt. Någon sätesbyggnad blev dock aldrig uppförd men som tilltänkt plats nämns i källorna både Amundshylte och Torbjörnahult. Seved Bååt dog 1669 och 168o togs det slutliga reduktionsbeslutet i riksdagen och friherreskapet upphörde.

Före laga skiftet 1851 hade gårdarna i Torbjörnahult delats och bestod nu av två Västregårdar och två Östregårdar.  På kartan för laga skiftet  (se nedan) framgår hur gränserna drogs upp mellan de fyra gårdarna. En gård fick två skiften (ett i norr och ett i söder) och de övriga ett sammanhållet skifte vardera. En gård fick också flytta sin gård till en ny plats söder om vägen mellan Långhult och Barkhult. Dessutom flyttades byns gemensamma soldattorp med sina ägor från sin plats nordost nära byn till en ny plats vid Buskatorpet vid gränsen mot Långhult. Soldattorpet kallas senare för Statslund.

Mera detaljerade uppgifter om laga skiftet  finns under respektive gård.

Några år efter laga skiftet sker ytterligare hemmansklyvningar och ägoskiften finns nu fem gårdar och ett stort antal torp och backstugor utspridda i Torbjörnahult. Några torp blir gårdar och backstugor uppgraderas till torp. Torpen var Gamla Soldattorpet No 11, Soldattorpet No 11 Statslund, Sjönäset/Dalatorpet, Norrebacke/Tullatorpet, Björkelund/Blesatorpet, Björkesnäs/Julias, ”Bagga-Nissens”, ”Emilias”, Kvarnatorpet, Thorsjö, Björnåsen och Lustigholm. Dessutom fanns det ett antal backstugor som Fridhem, Svanåsen/Gummetäppet, Forsells/Fosses backe och Jordkojan (senare Sjönäset).

Källor: Kyrkb. Hus.l.  LHK, Jordeböcker och Mantalslängder