Kulturminnet Bytomter för två gårdar

Enligt en detaljerad och vacker karta från 1698 (se nedan) låg här två gårdar, Frälsegården Västregården (M) och Kronogården Östregården (A), på båda sidor av den nuvarande vägen. På kartan framgår tydligt de båda gårdarnas ägor. Här låg alltså byn Torbjörnahult vid denna tid. En gård som kanske tidigare varit Torbjörnahults gård, Hålliehult/Helgehult, fanns tidigare och var placerad en bit norrut (se karta nedan). Mer övergripande information om Torbjörnahult finner du under byn Torbjörnahult. På denna plats fanns alltså från slutet av 1600-talet två gårdar, Frälsegården och Kronogården om vardera att halvt mantal, med mangårdsbyggnaderna helt intill varandra. Dessa gårdar var stamfastigheterna i den växande byn Torbjörnahult. I jordeböckerna från 1695 och 1697 kan man läsa att Frälsegården brukades av bonden Bengt och Kronogården av bonden Oluf och bonden Jöns. Under andra halvan av 1600-talet och under 1700-talet brukades båda gårdarna av både två och ibland tre bönder med familjer samtidigt. Det är först i samband med laga skiftet 1851 och därefter som det blir regel att varje gård brukas av en bonde och hans familj. Ägorna till de två gårdarna var stora. De sträckte sig från sjön Femlingen i norr till Bromåla i söder. I väster gick gränsen mot Uthövdan och de stora mossarna där och i öster gränsade ägorna till Långhult. År 1717 är det så många som fyra bönder som brukar de båda gårdarna. Västregårdens bönder består av Erik med hustru Elin, Nils Andersson med hustru Karin, Jon Nilsson med hustru Märta Jönsdotter och Nils Jonsson med hustrun Anna Svensdotter. Vid samma tid sköts Östregården av Olof Bengtsson med hustru Elsa, Anders med hustru Märtha, Bengt Nilsson med hustru Ingeborg samt Åke Olofsson med sin hustru Bengta. Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en frälseperson. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Detta var särskilt vanligt under 1600-talet. I jordeböckerna i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet  finns också olika adelspersoner kopplade till Torbjörnahults Västergård: Jöns Gyllensparre, Bengt Rosenbielke, Maria Hägerstierna och Magdalena Christina von der Noth. Vid laga skiftet 1851 hade gårdarna i Torbjörnahult delats och bestod nu av två Västregårdar och två Östregårdar. På utdraget av protokollet från laga skiftet nedan framgår vilka bönder som är delaktiga från respektive gård. På kartan från skiftet nedan ser man hur ägorna delades upp. Beslutet innebar för Östregården att ägorna om 1/2 mantal delas mellan två bönder, Magnus Larsson Elmelin 1/4 mtl och Mattis Hansson 1/4 mtl. Mattis Hansson har ingen särskild mangårdsbyggnad för sina ägor utan bor på en av Västregårdarna som han också äger. Det beslutas också att Magnus Larsson Elmelin ”inom tvenne år” ska utflytta till söder om vägen mellan Barkhult och Långhult. Även ägorna för Västregården delades i två gårdar om 1/4 mantal vardera. Håkan Paulsson fick bo kvar och tilldelades två skift, ett i norr och ett i söder och Mattis Hansson tilldelades ett skifte från norr till söder och blev även han kvarboende. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder