Byggnaden Östregården, Torbjörnahult 1:5
under Torbjörnahult i B Långhults rote
Östregården, Torbjörnahult 1:5 Gårdens tidigare historia finns att läsa om under ”Bytomter för två gårdar”. Vid laga skiftet i Torbjörnahult 1851 ägdes denna gårds mark om 1/4 mantal av Mattis Hansson. Till denna Östergård fanns då ingen speciell mangårdsbyggnad men Mattis Hansson bodde på en av Västregårdarna, som han också ägde. År 1856 genomfördes en hemmansklyvning så att Bengt Esbjörnsson tilldelades den södra marken, om 1/8 mtl och att Anders Petersson tilldelades 1/16 mtl (1855 äger han 1/8 mtl) och Jonas Andersson 1/16 mtl av hemmanet. De två sistnämnda brukade sina ägor gemensamt från1854 till 1855 och har vid delningen gemensamma åbyggnader och har ”redan företagit uppförande av gemensam mangårdsbyggnad” (se karta nedan). Den nuvarande mycket vackra mangårdsbyggnaden uppfördes 1890. Enligt muntliga uppgifter var det nabobonden Peter Olof Persson som byggde huset. Han lär också ha varit den som byggt prästgården i Häradsbäck. Gården har ägts inom släkten alltsedan 1859 då Sven Larsson och Elin Olofsdotter tog över. Sven var född i torpet Persön i Husjönäs och Elin kom ifrån Almundsryd. De drev sedan gården i 25 år och därefter tog sonen Nils Johan Svensson och hans hustru Matilda Persdotter över. Nils Johan är också fjärdingsman. Matilda dör emellertid efter några år och då gifter Nils Johan om sig med Emma Andersdotter, som var bonddotter från Gäddegölshult. Själv avlider han knappt fyrtio år gammal år 1901. Änkan Emma (se bild nedan), med flera minderåriga barn hemma, driver gården själv under många år och därefter med stöd av sina söner. Det är också Emma som generöst "ställer två kammare på ovanvåningen i huset" till donatorn Nils Gummessons och hans hustru Christinas förfogande då de återvänder från Amerika och backstugan "Gummetäppet", där Nils var född och även Christina bodde när det var nygifta, var förfallet. Se vidare under Gummetäppet och nedan en intressant historia om Nils Gummesson från Lunds universitets Folkminnesarkiv. Justus Andersson i granngården (Östergården 1:8) berättade att när Nils och Christina flyttade från Emma fick hon en ny häst med skinande sele, ny fjädervagn och på vagnen låg det en 100 kg säck med rågmjöl. Gummesson dog 1916 och hans fru 1912. De donerade pengar till bl a skolan och kyrkan i socknen. Barnen i skolan fick en slant vid varje skolavslutning. Det blir Emmas son Henrik som 1923 övertar gården, som han brukar fram till sin död 1957, när han förolyckas i en trafikolycka. Smålandsposten skriver 29 augusti 1957: ”Åldrig cyklist svängde framför bil i Härlunda och skadades till döds Hemmansägare Henrik Nilsson, Torbjörnahult, Härlunda, skadades så svårt vid en kollision med en bil vid Torbjörnahult på tisdagskvällen, att han avled av sina skador någon timma efter ankomsten till Växjö lasarett. Nilsson, som var 67 år gammal, cyklade mot Älmhult på sin vänstra sida på vägen Ryd – Älmhult.” Det blir en annan av Emmas söner, Ture Nilsson, som övertar gården 1957 och driver den fram till 1976. Ett fynd i form av två stycken stenhällar med sammanlagt 29 älvkvarnar gjordes på 1980-talet av dåvarande ägaren Rune Bengtsson. Se mera information på Riksantikvariets karta "Fornsök". "Älvkvarn" eller "Skålgrop" är ett fornminne i form av en i sten huggna gropar. Formen är i regel rund liksom gropen i en äggkopp, men den kan även vara oval eller avlång. Den vanligaste tolkningen av groparnas funktion är att de spelat en viktig roll inom fruktbarhetskultens olika yttringar för god näring (ex en rituell malning av sädeskorn för att få stora skördar). Se bild nedan. Rune Bengtsson har även gjort ett annat fornfynd på sin mark, en bit flinta som kommer ifrån Kristianstad. Se bild nedan. Ägarlängd för Östergård Torbjörnahult 1:5 hittar du under ”Läs mer om…..” längst ner på sidan. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder, SMP, Wikipedia och muntliga källor.