Soldattorpet Långhults äldre soldattorp

Soldattorp Nr 10 Långhult (soldater fram till ca 1850) Lista med Långhults soldater och deras familjer finner du under länken ”Läs mera om…..” på B5-6 Soldattorp No 10 Systemet med indelta soldater startades av Karl XI 1682 och upphörde 1901. Det var rotens bönder som rekryterade och föreslog soldat för sin rote och sitt soldattorp. Det var också rotens bönder som skulle försörja sin soldat och se till att han hade en bit jord att odla.  Yrket gick ofta i arv från far till son och det var inte ovanligt att även döttrarna gifte sig med en soldat. Soldaten skulle vara läs- och skrivkunnig vilket ofta ledde till även andra uppgifter och uppdrag i socknen. Den indelte soldaten ansökte om avsked i femtioårsåldern och kunde ibland uppbära en sorts pension som gratialist. I Långhults rote är Per Jönsson den förste soldaten som antogs 1683 enligt Soldatregistret. Det finns 14 soldater i registret som var soldater i Långhults rote. Alla soldaterna tillhörde Kronobergs regemente och Skatelöfs kompani. Knektnamn som förekommer i Långhult är exempelvis Fyr, Grahn, Lång och Ros. I den första husförhörslängden 1717-1728 kan man se att soldat nr 10 för Långhult heter Nils Lång och hans hustru Annicka. En namne till honom Nils Lång, född 1720 tillträder 1748 men dör redan 1752. Han ersätts då med Anders Lång, som inte är släkt med sin företrädare men behåller knektnamnet. År 1784 tillträder Bengt Svensson Grahn som tjugoåring. I soldattorpet bor också pigan Elin och Bengt Grahns far, Sven Björndahl, som också varit soldat i Torbjörnahult, men nu fattighjon. Även hans hustru Ingeborg och dottern Ingrid som är ”krympling” bor i torpet. Inhyses i soldattorpet är också Bengt Grahns kvinna (verkar inte ha varit gifta) som han får flera barn tillsammans med. Hon heter Elin Hansdotter och är bonddotter från Långhult. Prästen är inte nådig mot henne i vad han skriver i kyrkoboken: ”Varit gift i Köpenhamn, har ej skiljebrev, fött flera oäkta barn, ej blivit absorberad - ogudaktig-Går ej till husförhör”. Bengt Grahn erhöll också en silvermedalj "för tapperhet i fält". Han hade medverkat både i kriget i Finland 1788-1790 och i krigen i Tyskland och i Norge 1813-1814. Utdrag ur generalmönsterrullorna finns under Soldattorp No 10. Bengt Grahn begär avsked 1817 och flyttar då med sin Elin och deras yngsta barn in i en backstuga. Bengt lever efter Elins död i en av Långhults backstugor fram till sin död 1846. Vid laga skiftet 1853-54 kan man läsa i protokollet att ”Skifteslagets gemensamma Soldattorp har beräknat följande ägor”, som framgår av kartan nedan. Nummer 58 är åker och resten verkar vara ängsmark. Detta soldattorp ligger på den plats som senare kallades Skönalund. Långhults soldattorp låg  från början  6-700 meter SV om Långhults Södregård. Enligt protokollet vid Storskiftet 1815 och på kartan därifrån ligger soldattorpet på ängsmarken med nummer 330. Det geografiska läget för ”gamla soldattorpet” finns även på kartan och i protokollet för låga skiftet 1853. Då ligger det på ägorna under Långhult 1:7. Se bilder nedan där soldattorpet låg högt uppe pop en kulle, bl a med utsikt till gården Långhult 1:7. Den siste soldaten i Långhult Gustaf Andersson Fyr verkade från 1871 till 1894. Han hade en stor familj men några av barnen dog i soldattorpet under de sista åren. Han själv vistades i Amerika under vissa år och emigrerade troligtvis till slut liksom några av hans barn. Hustrun slutade sina dagar i en backstuga i Hallaboda. Med honom upphörde det att finnas någon aktiv indelt soldat i Långhult även om systemet avskaffades först 1901. År 1896 övergick soldattorpet till en civil lägenhet under namnet Skönalund. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder