Gården Bromåla
under C Slätthults rote
Bromålas historia
I den första mantalslängden för Härlunda 1642 framgår att det var bonden Anders med hustrun Ingier (Ingierd) som bodde och brukade ett hemman i Bromåla. Detta var stamfastigheten i Bromåla, ett halvt mantal, med sina ägor runt dagens hela Bromåla. Gården brukades av Anders och Inger tillsammans med drängar och pigor fram till 1688.
Redan i Jordeboken 1631 framgår att det fanns fem frälsehemman i Härlunda: Vashult, Siggaboda, Torbjörnahult, Amundshylte och Bromåla (se utdrag nedan ur mantalslängden 1673). Resten av gårdarna var Kronohemman eller skattefria gårdar. De frälsehemman som fanns här hade en form där bönderna hade äganderätt till marken medan en adelsperson hade rätt till räntan, så kallade skattefrälse. De påminde om skattehemman med den skillnaden att räntan inte betalades till kronan utan till en adelsfamilj som hade fått skatterätten av kronan.
Stamfastigheten Bromåla delades till två gårdar i mitten av 1700-talet som framgår av mantalslängden nedan. De två familjer som drev gårdarna då var Nils Andersson och Anna Håkansson och deras dotter Bengta Nilsdotter och mågen Anders Svensson.