Byggnaden Bromåla 1:4
under Bromåla i C Slätthults rote
BROMÅLA 1:4 1/16 mtl Ägarlängd till fastigheten Bromåla 1:4 finns under länken ”Läs mera om…..” Längst ner på sidan. Denna gård flyttades hit och återuppbyggdes på denna plats vid midsommartid år 1857. Tidigare drevs tre gårdar inom ett hemman tillsammans i byn Bromåla. Alla tre gårdarna låg då där Bromåla 1:9 ligger idag. Vid laga skiftet beslöts att två av gårdarna skulle flyttas ut, dels denna (Bromåla 1:4) med 1/16 mantal och granngården Bromåla 1:10, även den 1/16 mantal. Mer information om och en intressant karta från laga skiftet 1855-57 finner du under C2 Bromåla till höger i menyn. Den familj som alltså flyttade och byggde upp både mangårdsbyggnad och ladugård var Sven Svensson, född 1813 i Västra Torsås och hustrun Anna Stina Petersdotter, född 1815 och även hon från Västra Torsås. Hur husen skulle se ut framgår av protokollet från laga skiftet (se bilder nedan). Sven föddes i ett soldattorp i Västra Torsås där hans far var Sven Ryd var soldat. Efter giftermålet blev han torpare i Bokelid några år innan familjen flyttade till Bromåla. Han var mycket aktiv i samband med laga skiftet men direkt efter flytten dör hans hustru, bara 42 år gammal och han har då flera små barn. Han lämnar gården och flyttar sedan in i torpet Dalanshult, där han bor några år. Detta torp tillhörde efter laga skiftet Bromåla 1:4. Nästa ägare är Jöns Jönsson från Husjönäs och Ingeborg Jönsdotter från Gäddegölshult. De får flera barn som föds i Bromåla, men de mister också två barn, sonen Johan 2 år och åttaåriga dottern Blända. De brukar gården under fjorton år och tar därefter över en större gård i Sänneshult. Nästa familj som tar över gården är en ung torparfamilj från Miekelstorp (Duratorpet) i Björnhult, Johannes Johansson och hustrun Karna Persdotter med två döttrar och tre söner. Det råder stor fattigdom i Småland med flera missväxtår. I Smålandsposten kan man lördagen den 6 februari 1869 lösa: ” Den, som känner ställningen inom dessa församlingar äfwen under medelmåttiga år, den som wet, att största delen af den besuttna befolkningen brukar hemmansdelar, som i allmänhet utgöras af åttingar med sex á åtta tunneland öppen jord, bör lätt kunna förstå att under ett misswäxtår likt detta, nöden måste wara oerhörd inom dessa socknar. Och hwad göres till dess afhjelpande? I det närmaste ingenting. Skaror af bettlande, män, qwinnor och barn genomwandra dagligen bygden, mer än dels förgäfwes bedjande om arbete och bröd. När början af året är sådant, hurudant skall wäl slutet blifwa?” Man kan verkligen förstå att många önskar lämna landet och söka lyckan i Amerika. Johannes och Karnas alla fem barn emigrerar till Amerika och återvänder aldrig till hembygden. I bouppteckningen efter Karna 1907 kan man läsa: ”… fem stycken nu levande barn och bröstarvingar nämligen: dottern Kristina, do Anna, sonen Sven Johan, do Peter och sonen Magni. Samtliga gamla och nymodiga men vistandes på okänd ort i Amerika”. År 1894 flyttar Johan Jonasson från Husjönäs och Bengta Persdotter från Hårdahult in tillsammans med dottern Hildur Margareta Constantia som är född i USA. Bengta Persdotter åkte redan som 18-åring, liksom flera av hennes syskon, till Amerika. Hon återvände emellertid hem och gifte sig 1888 med sin Johan. De brukar tillsammans gården och flera barn föds, sönerna Tedde Julius, Döddle Bernhard och Alexis Etresius och dottern Made Cecilia Eleonora 1901. Bengta blir emellertid sjuk och vistas enl Husförhörslängden 1906 i Lunds asyl (fram till 1910 fanns beteckningen ”Lunds asyl” för de patienter som ansågs obotliga). Samma år åker också dottern Hildur Margareta Constantia till Amerika. Fadern Johan vistas också i Amerika men när han åkt framgår inte i Husförhörslängden. 1910 lämnar familjen Bromåla och finns då ”å församlingen skivne”. Alex Etresius blir fosterbarn hos Peter Svensson och Anna Katarina Johansdotter i torpet Petersborg. Från år 1913 anses de övriga vara ”obefintliga”. Johan åker till Amerika 1913. Bengta omyndigförklaras och dör på ålderdomshemmet 20 december 1939. Vilken tragedi! Tedde Julius och Döddle Bernhard klarar sig bra och båda flyttar till Perstorp där de arbetar och framlever sina liv. Från år 1920 till 1943 brukar Karl Magnus Petersson och Ingrid Lovisa Petersdotter gården. De kommer båda från Västra Torsås där de efter giftermålet bodde i Olofstorp och sedan i torpet Hultanäs. De försöker skaffa barn men många barn överlever inte sin första tid. Vid flytten till Bromåla består familjen av två söner och en dotter. Dottern Rut Signe Säll (f. Karlsson) bor hos sina föräldrar tillsammans med sina fem barn under några år innan hon flyttar till Liljedal 1941. Sonen Edvin Karlsson tillträder Bromåla 1:4 och gifter sig 1948 med Ellevi Pettersson från Högsby i Kalmar län. Fem barn växer upp här och de brukar gården fram till 1983 då deras son Hans Karlsson tar över. Källor: Kyrkb. Husf.l och LHK, Jordeböcker, Mantalslängder