Byggnaden Bromåla 1:9 (Dalen)

BROMÅLA 1:9 Ägarlängd till fastigheten Bromåla 1:9 finns under länken "Läs mera om....." längst ner på sidan. Detta är stamfastigheten i Bromåla som första gången beskrivs i en jordebok 1631. Gården är då på ett halvt mantal och kallades ”Dalen” och det är bonden Anders med hustrun Ingierd som äger gården. Gården var ett av de fem sk frälsehemman som fanns i Härlunda socken, där skatten betalades till en adelsperson och inte till kronan. Den person som ”kammade hem” räntan från Bromåla var Carl Gustaf Hårdh , en svensk greve och militär som bl a sårades i Poltava, blev generalguvernör över Skåne och även riksråd.  Stamfastigheten Bromåla ändrades från frälsehemman till kronohemman (”Förbytte och cederade från frälse till Krona”) under första hälften av 1700-talet och minskades till 1/4 mantal. Gården brukades då oftast av två bönder och 1755 delades hemmanet och blev två gårdar om 1/8 mantal vardera. I den första tillgängliga kyrkoboken i Härlunda socken kan man i husförhörslängden 1717-1728 (se bild nedan) utläsa att bonden Harald med hustrun Ingrid bodde i Bromåla. Här bodde även bonden Anders Nilsson (1675-1761) med hustrun Elin Persdotter (1682-1772) från Knoxhult samt en jungfru, två drängar och en piga. Troligtvis är Harald ensam ägare av gården. Dessa två familjer brukade tillsammans gården och var då de enda personerna, som enligt kyrkoboken, bodde i hela Bromåla. Från mitten av 1600-talet  och framåt har ett stort antal bönder och deras familjer med pigor och drängar stretat med de steniga markerna för att kunna odla sin jord här vid stamfastigheten i Bromåla (se ägarlängden). Under 1800-talet tillkom sedan torpen (Dalanshult och Dalansryd), som låg under stamfastigheten och även flera backstugor, idag igenväxta rösen och delar av husgrunder under mossan. Det fanns också två backstugor/torp som hette Grönaslätt och Jonstorp som låg under stamfastigheten och som var bebodda under långa tider men var de låg geografiskt vet vi ännu inte. Det återstår att lösa!  På kartan från storskiftet 1815 kan man tydligt se gården till och med ritat som ett hus. Även gölen söderöver framgår tydligt liksom vägen mot Torbjörnahult. Vid storskiftet görs upp om vika ägor som ska tillhöra respektive hemman som då ägs av Håkan Jönsson och Johan Mårtensson (se bild nedan). Någon väg österut mot vägkorset finns dock inte vid denna tid. Längre fram kan man på laga skifteskartan från 1856  se hur vägen såg ut då och jämföra med inritningen av hur vägen går idag. Kartan från storskiftet 1815 och kartan från laga skiftet 1856 återfinner du under ”C2 BROMÅLA” till höger i menyn. I listan över ägare och brukare framgår att det ofta är far och son eller far och svärson som brukar gården. Likaså har barnen på gården olika sysslor och när föräldrarna blivit äldre är det ofta den äldste sonen som blir den egentliga brukaren. Gården har bytt ägare många gånger och köpts av personer som kommer från både närliggande socknar men även från orter längre bort. Från 1750 framgår det också tydligt att det handlar om två gårdar med två ägare/brukare. Det är först i samband med laga skiftet 1856-57 som det återigen blir en gård och en ägare på denna plats när de två övriga gårdarna flyttas ut och alla tre bönderna får sammanhängande skiften. Källor: Kyrkb. Hus.l. och LHK Jordeböcker, Mantalslängder