Gården Verahult

VERAHULTS HISTORIA

Verahult, en by i sydvästra delen av Härlunda församling. Byn gränsar till Virestads församling i väster och Skåne i söder.

Varje by har sin historia så även Verahult. Så därför, utöver det vi redan har lagt in, tar vi tacksamt emot foton, berättelser och övriga information som vi kan lägga in och dokumentera för nuvarande och kommande generationer.

I dagens norra del av Verahult finns angivet en Kronoskattegård ”Båckeboda” redan 1615 som även hade ägor in på Låkhults söder- och Norregård. År 1640 benämns den som öde och oduglig. Grunden kan ses än idag och är belägen strax öster om torpet Liljedal. Om Båckeboda var en egen by eller redan då låg under byn Verahult eller kanske t.o.m. kan ha legat under byn Låkhult, har vi inte lyckats få fram än men det troliga är att den låg under byn Verahult.

Stamfastigheten i Verahult är Verahult 1:4, även kallad ”Tilde-Villes”. Gården finns med i mantalslängderna redan 1642 men är förmodligen äldre än så. Gården har först bara en brukare men från c:a 1702 verkar det vara två brukare på gården och sedan en tid vara tre brukare, för att sedan i slutet på 1700-talet återgå till två brukare. Vid ”Enskiftet” 1821, delas gården till två ungefär lika stora delar.

Under åren 1853-1924, beboddes flera av torpen i Verahult av ”Valacker (Valacher)”, nämligen torpen Hästhagen, Liljedal och Björkelund. Efter sitt krig i Turkiet tog Karl XII:e med sig några hundratal soldater från Valakiet (ett område i nuvarande Rumänien) hem till Sverige. När kungen något år senare dog i Norge spreds dessa soldater ut i landet. Valackerna var duktiga på att sköta hästarna i armèn och då även kastrera hingstar, därav namnet valack på en kastrerad hingst. Nils Peter Svensson och hans hustru var den förste Valacken som kom till Verahult och tog över kontraktet på torpet Hästhagen 1853, deras barn övertog sen andra torp i byn.

Källa: Wikipedia, LHK, RAÄ och RA.