Gården Slätthult

SLÄTTHULTS HISTORIA

Varje by har sin historia så också byn Slätthult, med dess gårdar, torp och backstugor. Byn har gett namn till rotet i vilket byarna Billarp, Bromåla, Hallaboda, Hårdahult, Ilagölsmåla, Verahult, samt utskifterna Gemön och Hyltan ingår. I den östra kanten av byn ligger Hagasjön.

Dokumentationen av Slätthult är nu i stort sett klar men vi tar fortsatt emot information som vi kan publicera. I Jordeböcker och Mantalslängder har vi sett att byn är mycket gammal. Vi kan härröra den till minst i slutet av 1500-talet, fast troligen är den ännu äldre. Det äldsta belägget på personer som har levat här har vi hittat i Mantalslängden från 1642, då Pehr och Karin ska ha bott här. Det har varit mycket jobb med att dokumentera Slätthult som från början var en ”tridings Kronoskattegård” (på 1/3 mtl) och senare förmedlades till 1/4 mtl, vilket betydde lite mindre skatt till kronan. C:a 1764 blev det två brukare i Slätthult och om det var då som det blev två gårdar kan vi i nuläget inte säga, troligtvis har den andra gården (Pellgaards) kommit till senare. Fram till c:a 1810 har de båda gårdarna gemensam ägarlängd vilket framgår av ”Storskifteshandlingar” (se bild nedan), där det framgår att Harald Eriksson och Håkan Svensson gemensamt äger Slätthult 1/4 mtl..

Ägarlängder, gården/gårdarnas, torpen och backstugornas historia lägger vi in under respektive objekt i byn. Åren före ”Laga skifte” 1854 (se bild nedan), har det varit mycket rörigt med ägare/brukare som både har bott i byn men även de som ägt gårdar i byn fast bott i andra byar som t.ex. Ellagölsmåla och Häradsmåla.

Torpet ”Suneslätt” kan vi med ganska stor säkerhet säga är det torp som är beläget utmed vägen norr om gårdarna och i byn finns ytterligare två torpgrunder som vi inte kunnat knyta ihop med några personer än men vi antar att de bebotts av undantagshjon under gårdarna. För att inte de personerna ska falla mellan stolarna och inte komma med i inventeringen så lägger vi in dom där. I byn finns också 2 tjärdalar och 4 förvaringsgropar. På gården Slätthult 1:8 finns en inristning i trappsten till en av ekonomibyggnaderna, detta finns som ett eget objekt (Ristning) under byn Slätthult.

När gården 1:6 (Pellgaards) flyttades till sin nuvarande plats (under bokstaven ”A” på kartan nedan), har vi inte löst än men vi vet att det nuvarande boningshuset är uppfört 1915 av Håkan Larsson, även vägen ska senare ha flyttats. Gården ska enligt akterna inte ha flyttats vid ”Laga skifte” 1854 och på Lantmäteriets Generalstabskarta från 1932 anges fortfarande att gården inte är flyttad, vilket inte kan stämma, eftersom den nuvarande fastigheten ska vara uppförd 1915.

Mellan åren 1847 och 1849 och även mellan 1864 och 1881 så har enligt kyrkoboken fastigheten B varit delad på två brukare med vardera 1/16 mtl istället för 1/8 mtl. Det kan under dessa tider skett ”Sämjedelning” , vilket var ganska vanligt förr men vi har inte hittat några dokument på Lantmäteriet som bekräftar att så har skett. Detta är sedan 1970-talet förbjudet enligt Jordebalken. ”Sämjedelning är detsamma som privat fastighetsbildning, dvs privat delning av jord utan iakttagande av de lagstadgade formkraven för fastighetsbildning. Sämjedelning är ej tillåten enligt JB 1:1, 2 st)”. 

   Vi tar tacksamt emot all information, bilder (som vi fotar av), berättelser m.m. som kan vara av intresse att dokumentera om byn Slätthult. Kontakta då redaktören för Slätthults rote, vilkens mailadress och telefonnummer man hittar i menyn under kontakter.

Källor: LHK, RAÄ, Kyrkböcker, Jordeböcker, Mantalslängder, Jordebalken och Ättlingar.