Gården Slätthult
under C Slätthults rote
Denna sida är under uppbyggnad och håller på att uppdateras. Därför tar vi tacksamt emot all information, foton, berättelser m.m. som kan vara av intresse att dokumentera om byn Slätthult. Kontakta då redaktören för Slätthults rote, vilkens mailadress och telefonnummer man hittar i menyn under kontakter.
Slätthult
Varje by har sin historia så också byn Slätthult, med dess gårdar, torp och backstugor. Byn har gett namn till rotet i vilket byarna Billarp, Bromåla, Hallaboda, Hårdahult, Ilagölsmåla, Verahult, samt utskifterna Gemön och Hyltan ingår. I den östra kanten av byn ligger Hagasjön.
Dokumentationen av Slätthult har just påbörjats men vi har sett i Jordeböcker och Mantalslängder att gården som från början var på 1/3 mantal och sedan blir förmedlad till 1/4 mantal och även senare delad, är mycket gammal. Det äldsta belägget för det som vi hittat är i Mantalslängden från 1642 då Sven och Karin ska ha bott här.
Ägarlängder, gården/gårdarnas, torpen och backstugornas historia har vi börjat att lägga in under respektive objekt i byn. Åren före ”Laga skifte” 1854 (se bild nedan), har det varit mycket rörigt med ägare/brukare som både har bott i byn men även bott i andra byar såsom Ellagölsmåla och Häradsmåla. Vi arbetar just nu med att försöka reda ut detta. Torpet ”Suneslätt” som vi antar är det torp som är beläget utmed vägen norr om gårdarna, verkar i slutet ha bebotts av undantagshjon under gården 1:8 (Esters).
I byn finns ytterligare två torpgrunder som vi inte kunnat knyta ihop med några personer än. Där finns också 2 tjärdalar och 4 förvaringsgropar.
När gården 1:6 (Pellgaards) flyttades till sin nuvarande plats (under bokstaven ”A” på kartan nedan), har vi heller inte löst än. Den flyttades inte enligt akterna vid ”Laga skifte” 1854 och på Lantmäteriets Generalstabskarta från 1932 anges fortfarande att gården inte är flyttad, vilket inte bör stämma, den bör vara flyttad tidigare.
Mellan åren 1864 och 1881, (alltså efter ”Laga skifte”) har enligt kyrkoboken fastigheten B varit delad på två brukare med vardera 1/16 mtl istället för 1/8 mtl. Troligen har under denna tid en ”Sämjedelning” skett, vilket var ganska vanligt förr. Detta är sedan 1970-talet förbjudet enligt Jordebalken. Sämjedelning är detsamma som privat fastighetsbildning, dvs privat delning av jord utan iakttagande av de lagstadgade formkraven för fastighetsbildning. Sämjedelning är ej tillåten enligt JB 1:1, 2 st).
